Hur funkar ett keyboard?

Tekniktidningen Ny teknik plockar sönder ett keyboard i sin artikelserie Under skalet, och upptäcker bland annat att anslagskänsligheten, dvs. att det går att spela svagare och starkare som på ett piano, bygger på hur snabbt tangenten trycks ned. Denna typ av anslagskänslighet kallas ”velocity sensitivity” på engelska, vilket betyder just hastighetskänslighet.

Det finns också andra sorters anslagskänslighet. En är tryckkänslighet, ”pressure sensitivity” eller ”aftertouch”, där ljudet förändras beroende på hur hårt tangenten trycks ned. Tryckkänslighet finns inte bara på elektroniska keyboard, utan även på klavikord, där det går att ”böja” tonhöjden genom att trycka ned tangenten hårdare så att strängen spänns lite extra och tonhöjden ökar. Ett vibrato som åstadkoms på detta sätt kallas ”bebung”.

Klavikordet och synten på bilderna ovan finns på Musik- och teatermuseet, som har både akustiska och elektroniska instrument i samlingarna. En del finns på nätet med bilder och ljudexempel, och det går att söka efter dem i musikinstrumentsamlingen: Klaverinstrument och Elektroniska instrument.

Annonser