Noter för jultid

Noter för jultid

  • 14 sacred solos för hög röst och piano i urval av R. Walters + CD med ackompanjemang
  • Gospel’s greatest 450 sånger, melodi, text och ackordanalys
  • Disney songs for singers : 45 sånger för röst och piano däribland When you wish upon a star
  • Liljefors, R. När det lider mot jul och O helga natt av Adolphe Adam i arrangemang för sopraner och altar av Anders Soldh
  • Alrikson, Walther : 35 sånger om advent, lucia, jul, nyår
  • Lilla barnkammarboken : julsånger i urval av Annika Lundeberg + CD
  • Första julboken gitarr i arrangemang av Hans-Olof Sandqvist
  • Gospel acclamataions setting for every sunday
  • Gullstrand, A. : Tre pepparkaksgubbar
Annonser

Visuell inspiration för stora och små

Även den här veckan blir det två boktips. Båda kan uppskattas av olika åldrar.

Kabuki, costumes du théâtre japonais, omslag

Kabuki, costumes du théâtre japonais, omslag

I Kabuki : costumes du théâtre japonais / Japanese Theater Costumes bjuds läsaren på fantastiska teaterkostymer från den japanska kabukiteatern. Boken är egentligen en utställningskatalog för en utställning gjord av The Fondation Pierre Bergé – Yves Saint Laurent i Paris i våras. På deras sida finns en film och en kort presentation av utställningen att läsa. Kabukiteatern är känd för sina speciella dräkter och sminkning. I boken visas också accessoarer som solfjädrar och svärd som burits på scen. Allt är färgsprakande mästerverk av utsökt hantverksskicklighet. Jag blev väldigt nyfiken på kabukiteater efter att ha läst boken. Det ges sällan tillfälle att se det här i Sverige tyvärr. Man kan sitta försjunken i den här boken i timmar. Gör gärna det! Bra att veta att boken har fransk text med engelska översättningar. Boken kan beställas via vår onlinekatalog här, men den hör också till vår öppna samling och står framme i låneexpeditionen på Torsgatan 19.

Den blå barnkamamrboken, omslag

Nästa bok är Den blå barnkammarboken ur den välkända serien. Temat för just den här delen är rim, ramsor, sagor och sånger, och tänkt målgrupp är 2-4 år. Liksom de andra böckerna i serien följer det med en CD-skiva där man kan lyssna på ett urval av sånger, ramsor och sagor. Det som gör boken visuellt tilltalande är förstås bilderna. Boken innehåller några av de finast illustrerade sagorna: Kattresan av Ivar Arosenius, Sagan om den lilla, lilla gumman av Elsa Beskow och Till vildingarnas land av Maurice Sendak. Illustrationerna har stått sig bra över tid och känns inte gammaldags. Det kan man inte säga om Dalhästen av Annie Bergman från 1923, som känns underbart tidstypisk. De andra illustrationerna är gjorda av några av våra mest kända och älskade svenska barnboksillustratörer, bland andra Pija Lindenbaum, Gunna Grähs och Matti Lepp. Boken kan beställas via vår onlinekatalog här, eller hämtas direkt i bibliotekets barnhörna i låneexpeditionen.

Boktips

Några av bibliotekets nyinkomna böcker hör hemma i genrer man inte vanligtvis förknippar med Musik- och teaterbiblioteket.

Pek-Elvis, omslagMitt första tips är den charmiga pekboken Pek-Elvis av Lars Steiner, en färgglad bok i behändigt format som lätt passar i handväskan. Den är något så ovanligt som en pekbok men Elvis-tema. Den innehåller bilder på Elvis-relaterade men ändå användbara saker som jacka, byxor, skor och frisyr, liksom flera musikinstrument (förstås) och lite extrasaker som puss och pool. Jag rekommenderar boken till både barn och vuxna. Eftersom den är placerad i barnhörnan i vår låneexpedition på Torsgatan 19, så behöver den inte beställas fram utan du kan lätt passa på att ta en titt i den nästa gång du besöker oss. Om du vill se efter om den finns inne, eller reservera boken, har du katalogposten här.

Mangaboken om Lena-Maria klingvall, omslagNästa boktips är ännu mer udda. Det är en japansk mangabok, och den berättar historien om Lena Maria Klingvall, som trots fysiska funktionshinder har hunnit med mycket i sitt liv. Hon är en stor sångstjärna i Japan, och har även hunnit med en karriär som konstnär och flera världsrekord i simning. Läs mer på hennes webbplats. Det är kanske extra anmärkningsvärt att Lena-Maria har blivit så populär i Japan, där funktionshindrade människor ofta göms undan.

Man behöver inte kunna japanska för att förstå handlingen i boken, och det är en fascinerande historia. Biblioteket har också självbiografin Lena-Maria: fotnoter (beställs via katalogposten här) men jag skulle verkligen vilja rekommendera serieboken ändå, eftersom den är så fint gjord. Det blir en lite speciell upplevelse att läsa en seriebok där man inte förstår texten alls, ett slags ”stum läsning”.

Mangaboken om Lena-Maria finns i bibliotekets öppna samling, som står framme i låneexpeditionen på Torsgatan. Där visar vi upp de nya böcker som vi har fått in under året.

Rapport från en praoelev: Nothavet på Torsgatan

Man kan bli lite förbluffad när man kliver in i den klart upplysta salen på Torsgatan 19. Det står ett tio-tal bokhyllor uppradade prydligt efter varandra. Men är det här verkligen vad ett av Europas största musikbibliotek har att erbjuda?

Efter att ha frågat en av de trevliga och välvilliga bibliotekarierna får man reda på att nästan allt material, närmare bestämt

  • 50 000 böcker om musik
  • 70 000 böcker om teater
  • 380 000 noter
  • 6 000 kompletta orkesterverk
  • 40 000 pjäsmanuskript

ligger i kapslar nere i magasinet. Som praktikant får man spendera många roliga timmar där nere för att sortera in och ut böcker och noter.För att hålla reda på allt material har man utarbetat ett väldigt effektivt och invecklat system. En del av systemet är att man beställer noter och böcker på bibliotekets hemsida som tas upp till expeditionen vid vissa klockslag. Som praoelev får man lära sig hur allt är strukturerat (även om det tar en stund). När man sedan fått klart för sig hur det fungerar blir man mycket förundrad över människans livliga fantasi och lösningsförmåga.

Att jobba på biblioteket

Bild på Lousie

Louise i bokbinderiet

På biblioteket jobbar ca 25 människor, var och en med sina arbetssysslor. En del registrerar böcker och noter, andra sorterar in och ut noter och böcker i magasinen och de ytterligare andra binder noter. Det betyder att man ”slår in” noterna i papper så att de ska hålla längre. ”Det är ett riktigt pillerjobb” säger bokbindaren Louise Nordström.

Som praoelev får man gå runt och kika lite på hur alla jobbar. Min handledare Kerstin Carpvik, som är bibliotekarie och lånechef, berättar lite extra om vad man gör som just bibliotekarie. Hon säger att man har många olika arbetsuppgifter. Till exempel kan man arbeta i låneexpeditionen, hjälpa folk att hitta och låna böcker och noter. Man får också katalogisera och lägga in material i databasen så att det blir sökbart.

Vad är det bästa med arbetet?

Kerstin tycker att det bästa är möjligheten att dels få träffa människor uppe i låneexpeditionen och dels få göra de lite avskilda sakerna när man håller på att katalogisera. ”Då sitter man för sig själv och gör någonting. Så att just den här blandningen, kombinationen av det hela tycker jag är bra” säger Kerstin.

Finns det något du ogillar med att arbeta som bibliotekarie?

”Jag är inte så praktiskt lagd. Skylta och sånt, det tycker jag är lite jobbigt för jag är inte bra på det.”

Bild på Laura och Kerstin

Laura och Kerstin

Kerstin var noga med att påpeka att detta inte är ett vanligt bibliotekariejobb som man kan tro. Man arbetar inte som bibliotekarier brukar göra på vanliga bibliotek där man ska kunna svara på frågor om musik ena dagen och träslöjd den andra. Här har man specialiserat sig inom just musik och teater.

Arbetsmiljön

Lokalerna man befinner sig i när man jobbar på biblioteket har stora fönster så ljuset bara strömmar in. Därför känner man sig inte så trött när man står bakom lånedisken och pillrar med papperna om fjärrlån.  Ljudnivån är självklart låg så man blir inte alls trött i öronen efter en hel arbetsdag.

Bild på Laura i magasinet

En dag i magasinet

I ”stallet” känner man att luften är svalare och att det råder ett annat klimat än i de övriga rummen. Här förvaras alla de gamla noterna, tidsskrifterna och anteckningarna som en gång tillhört kända personer som t.ex. Jenny Lind. Tyvärr är Jennys originalbrev så sköra att man inte brukar plocka fram materialet. Men nyare papper som t.ex. Alice Tegnérs gamla handskrivna noter fick jag se med egna ögon.

Ganska okänt bland unga

Olyckligt nog känner många unga inte till Musik- och teaterbiblioteket. Och de som gör det kanske tror att det bara finns noter till operor. Det är lika osant som att månen är gjord av ost. På biblioteket kan man låna manuskript till en mängd olika teater-föreställningar, man kan låna allt från ”Hits 2011” till ”14 dalvisor”. Biblioteket har även börjat med att beställa barnböcker.

Och det underbara är att alla får låna! Om du bor i Malmö kan du fjärrbeställa ditt lån vilket betyder att boken skickas till Malmö och du får låna noten eller boken på närmsta bibliotek. Det är helt enkelt bara att välja och vraka.

Biblioteket har fått en uppgift av regeringen att informera unga om sin existens. Men hur når man ut? Det är frågor som man brottas med på biblioteket.

Varför just här?

Säkert undrar ni varför jag valde just den här praktikplatsen. Jo, jag älskar att sjunga och vad är då bättre än att praktisera på en plats som är översvämmad av musik i olika former?

Ni undrar säkert också om den här praktikplatsen verkligen bara är dans på rosor. Nja, visserligen får man utföra lite dataarbeten som får en att känna att tiden går långsammare, men det är bara bagateller! I det stora hela var det väldigt roligt och givande att praoa på Musik- och Teaterbiblioteket!

Reporter: Laura del Sol Oróstica

7/3-12